Förutom Anders och tränarna har jag ytterligare en vapendragare i det här projektet. Min man Staffan. Det är han som får iväg mig till träningshallen dagar då lusten tryter. Den som håller i repet när jag tuggar på i mina intervaller och som firar med mig när jag tar små framsteg. Idag firar vi dessutom vår andra bröllopsdag och vad passar då bättre än att spendera kvällen på Klättercentret i Solna?
Dessutom hann jag med ett pass med Daniela. Vi körde på med blind-bocks-projektet och nu har jag i stort sett koll på hela leden. Ska bara sätta ihop det hela. När jag lyckas med det får ni se film. Fick också ett nytt tips om hur jag kan öva på att få bort höjd- och fallrädslan. I slutet av ett pass när man är helt död i musklerna så ska man gå på en led som egentligen är alldeles för svår. Gärna med små fingerkrävande grepp. Troligtvis kommer man inte klara leden utan falla en massa gånger. Fördelen är att man att så himla trött så att man orkar inte riktigt bry sig om att man faller. Istället upptäcker man att det inte är någon fara att falla... Smart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar