Det kanske mest revolutionerande för min klättring var när Robin konstaterade att jag hade förstått det där med att svinga mig mellan greppen, men missuppfattat åt vilket håll jag skulle svinga mig. Ofta gjorde jag precis helt fel vilket fick en förflyttning att bli dubbelt så jobbig som den behövde vara. Min egen lilla tekniklösning gjorde alltså rörelsen sämre istället för bättre och jag slet väldigt mycket med armarna.
Han sa då något enkelt som ändrade så mycket.
"När du ska gå mot ett grepp, tänk på att jobba diagonalt. Enklaste sättet för att göra rätt, är att tårna alltid pekar bort från det håll du ska åt."
Är man på väg upp med vänster hand mot ett grepp till vänster ska alltså tårna helst peka åt höger. Det är inte alltid det funkar för ibland måste man fronta väggen, men nästan alltid är gott nog.
Jag försökte spela in en kort sekvens som visar vad jag menar.
Filmen visar också det som kan räknas som tips nummer 3. Kliva igenom och flagga. Att korsa steget, lägga ut en fot mot väggen som stöd och sedan trycka upp kroppen. Ofta fungerar den rörelsen bra ihop med den diagonala sträckningen.
Från början var diagonalrörelserna och flaggningarna allt annat än spontana och jag fick ofta tänka rent praktiskt att tårna skulle vara åt ett visst håll även om det kändes fel. Men när rörelsemönstret väl satte sig i ryggmärgen tycker jag att jag fått en mer naturlig förståelse för hur jag ska röra mig på väggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar