Platåer och att pusha vidare

Lika skönt som det känns att nå en ny nivå i klättringen, lika frustrerande är det när man upplever att man platåar, dvs man når en nivå man är stabil som tusan på men steget till nästa känns oändligt långt borta. Jag tror det blir extra tydligt när man klättrar inomhus och framförallt om man bouldrar, med tanke på det begränsade utbudet av gradindelningar på gymmen.

Jag tror mycket av det är mentalt, och då menar jag inte mentalt som i att man bara inbillar sig att man platåar, utan mer att man har en dålig inställning till det och man saknar en game plan för hur man ska nå vidare. Typ:

Tänk nytt
Om du "tränar som jag alltid gjort men det händer inget" så är det ju läge att fråga dig själv om det kanske är just det som är problemet; du måste kanske ändra träningsrutinerna eller hela upplägget. Och det kan vara påfrestande för psyket, att behöva ställa om, känslan av att man "kastat bort" en massa tid och investerat den i fel träningsupplägg kommer krypande och envisheten tar istället över och man kör vidare på den inslagna vägen. Här gäller det att inte ha någon prestige, att bara erkänna dina misstag och gå vidare, tänk om, våga gör vad som behövs för att nå vidare, även om det känns som att du tar ett par steg tillbaka.

Analysera
För en dagbok över träningen, skriv ner hur varje pass kändes, vad du tänkte, vad som gick bra, vad som gick dåligt, om du var rädd, ofokuserad, trött, om det gjorde ont, hur det kändes i kroppen innan passet osv osv. Genom att kunna gå tillbaka och analysera tidigare pass så kan man se mönster som kan förklara en negativ eller stillastående trend, kanske har du varit med om liknande platåer tidigare, hur gick du vidare då?

Svaga länken
Det är alltid kul att klättra sånt man känner att man är bra på, det ger en självförtroende och kanske motivationen som behövs för att dra till hallen. Men att bara klättra sånt man är bra på kommer inte att gynna utvecklingen. Försök istället att tvinga dig sätta labbarna på just de typerna av grepp där du vet att du är sämst, gör rörelser du vet att du är dålig på, för det är bara genom att hela tiden lyfta upp din lägstanivå som du kan utvecklas ordentligt. Den svagaste länken kommer alltid finnas men det gäller att göra den så jämnstark med resten av dig som det bara går. Annars riskerar du att till slut bara kunna klättra en viss typ av problem/leder för att inte känna dig som en nybörjare.

Ovanstående är tips jag konstant försöker ge mig själv, men det är inte alltid lätt...