Har kännt att jag saknar styrka, uthållighet, balans, mod, planering och motivation. Värk i fingrar och armbågar har inte heller hjälp till att förbättra humöret.
Som en mirakelkur mot det låga humöret satte Daniela idag ihop ett pass med lätt klättring. Fokus var att jag skulle hålla mig lugn på väggen. Brukar ju jaga upp mig själv rätt ordentligt när jag blir rädd och osäker och det är ju då jag ger upp. Det har nästan blivit en låsning att jag inte vill ge mig på ett move jag inte kan utan och innan. Istället för att onsighta vill jag mång-sighta och klättra leden om och om och lägga till ett grepp åt gången. Inte direkt effektivt.
Vi körde med två trick för att jag skulle behålla lugnet. Det första var att komma ihåg att andas hela tiden. Det andra var att om jag fick panik skulle jag klättra ner igen och hämta ny kraft från punkten där jag senast kände mig lugn. Och det fungerade bra. Skönast var två 6a+ som jag klättrade på första försöket. Den största vinsten var att det kändes jättelugnt, ingen stess, ingen panik, klipp som för det mesta kom naturligt. Bäst av allt var att det var riktigt roligt och att jag för en liten stund fick känna mig som en kapabel klättrare. Nu är jag redo att gå på intervaller och tuffare projekt igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar