Men först var det röven mot väggen som gällde, jag har testat att klättra "åt fel håll" innan på någon enstaka led, men nu var det bara vägg som gällde, jag skulle upp utan att använda några grepp (fria fotsteg dock).
Nu är det här kanske inget man kommer att använda på varje led man klättrar, men det kändes ändå som en bra teknik att öva in, lika mycket handlar det om att öppna sinnet och tänka utanför boxen som det handlar om att träna in balansen och tekniken. Om man redan har klättrat på ett visst sätt är det enklare att se sig själv i samma position i ett annat tillfälle. Dessutom så fick fingrar och armar sig en vilopaus innan det var projektdags.Robins projekt från ett par veckor tillbaka var nu helt bortbyggd (och som jag tyvärr aldrig satte) så Robban komponerade ihop en ny led åt mig och han sparade inte på fantasin kan jag lova. Jag tror den zickzackande leden tog tre repbredder i anspråk och många förflyttningar var det "hej kom och hjälp mig"-status på. Nästa chans jag får ska jag fota leden eller få nån att filma mig på den. Det går liksom inte att förklara den.
Som om inte det var nog knåpade han ihop ytterligare en tutti-frutti-led med hörnklättring i åtanke med syftet att jag skulle få sätta mina nyförvärvda färdigheter på prov. Den här lyckades Johanna fånga på film, jag har editerat den lite och snabbat på för att minska tråkfaktorn (jag tog rätt gott om tid på mig att försöka den). Ursäkta den något skakiga bilden, jag tror Johanna var rätt sliten hon med, svårt att hålla ens en iPhone i stadigt grepp.
Tyvärr var sista partiet lite för svårt och även om jag fick beta av Robban efteråt är jag tveksam, testade den igen idag och det kändes heeelt omöjligt. Kanske måste vi lägga till ett grepp till för att den ska vara görbar, även om det låter tråkigt som fan att säga så.
1 kommentar:
Bilden hade kanske blivit stadigare om du hade klättrat liiiite snabbare ;-)
Skicka en kommentar